i maj 2012 mötte jag den där fantastiska människa som idag skulle visa sig bli min bästa vän. som har stöttat mig genom sådana jävla perioder. som har suttit med mig medans jag har skrattat och gråtit. som jag förevigt kommer hålla nära mitt hjärta. vet ärligt inte vart jag hade varit utan henne. hon har alltid varit den som har trott på mig, på att jag kommer fixa saker och ting när ingen annan har gjort det. hon är min lilla livslåga ♥
i branäs så sa milla till robin "jag har alltid haft en person jag kan lita på till 110% och det är sofie, men nu har jag två sånna personer" 
känns så skönt att robin och milla kommer så jävla bra överens som dom gör med tanke på att robin har blivit min andra lilla livslåga. 
jag kan med handen på hjärtat säga att jag har aldrig någonsin känt så som jag gör. nu tänker dom flesta "men ni har ju inte varit tillsammans alls länge" dock har jag och robin känt varandra så länge att innan vi blev tillsammans så var han min bästa killskompis. jag har aldrig känt mig så trygg med någon kille som jag känner mig med honom. varje gång han ler mot mig eller varje gång han säger att han är glad över att ha mig får det mig att att känna lycka. för det är precis vad jag är, jag är så fruktansvärt lycklig över att ha både han och milla i mitt liv. att han varje gång vi somnar tillsammans berättar att han älskar mig och att han inte hade vetat vad han hade gjort utan mig är något bland det bästa jag vet. 
att veta att vad som än händer så står dom där och håller upp mig om jag någon gång faller mot marken. precis vad jag skulle göra för dom. alla borde få känna den känslan jag har i min kropp varje gång jag umgås med dom. 
familjen är alltid det bästa man har och likaså är det för mig. men att ha en sån underbar bästa vän och en sån underbar pojkvän som jag har gör allt lite bättre. ni får mig att växt, lite mer för varje dag. jag älskar er ♥